⌂ » Nyheter / Bli klokare på lambdavärden, U-värden och din totala värmeförlust

Värmeförluster är en av de viktigaste faktorerna när du ska välja rörsystem till ditt fjärrvärmeprojekt. Vi vill se till att du är redo att fatta rätt beslut, eftersom värmeförlusten har en enorm inverkan på hur konkurrenskraftig fjärrvärme ses i förhållande till de individuella värmelösningarna.

När det handlar om värmeförlust så prioriteras lambdavärdet och för många är lambdavärdet rent faktiskt det enda värde som uppmärksammas i samband med värmeförlust. Men faktum är att U-värdet kan ge dig ett mycket mer precist tal för den reella värmeförlusten för ditt rörsystem. Med fem skarpa frågor till Jan Sundgaard, utvecklingsingenjör hos isoplus, dyker vi ner i värmeförlustens djungel så att du kan ta reda på hur du minimerar värmeförlusterna.

 

Vad är skillnaden mellan ett lambdavärde och ett U-värde?

Lambdavärdet är en materialegenskap som berättar för dig hur mycket energi som kan sträcka sig över ett givet material, medan U-värdet är en designegenskap som säger hur mycket energi som kan sträcka sig över en given konstruktion. Ju lägre lambdavärdet är, desto bättre isoleringsförmåga har materialet. Likaledes betyder ett lågt U-värde att isoleringsförmågan för en konstruktion är god.

Kort sagt är skillnaden mellan ett lambdavärde och ett U-värde att lambdavärdet berättar något om ett material och U-värdet berättar något om en konstruktion som består av olika material. Det betyder att när vi talar om U-värdet inom vår bransch handlar det om själva röret, isoleringen, mantelröret och den omgivande jorden.

 

Hur mäter man lambdavärdet och U-värdet?

Lambdavärdet är den mängd energi som kan tränga genom en meter av materialet om det är en temperaturskillnad på en grad. Men eftersom detta är ett rör i vårt fall är det svårt att göra det på det sättet. Därför görs det så att röret värms upp till en konstant temperatur och mäter den exakta energin som krävs för att upprätthålla en konstant temperatur inuti röret. Samtidigt mäts även yttemperaturen på manteln så att du kan se vad differenstemperaturen är. Det betyder att man egentligt mäter U-värdet först och därefter beräknar ”baklänges” för att finna lambdavärdet.

Normalt mäts lambdavärdet för ett material på en skiva, som mäts vinkelrätt mellan två parallella ytor. På det sättet är arealen av isoleringen lika stor hela vägen genom isoleringen. Men på ett rör mäter man också vinkelrät mellan inre och yttre diametrar. Rörets runda ytor innebär att vid medierörets yta finns en liten yta, och när du rör dig längre ut längs röret syns en större och större yta. Därför mäter man det på ett lite annat sätt när det handlar om rör. I dagligt tal kallar man det ”skiv-lambda” och ”rör-lambda”.

 

Vad tittar man annars på vid ett sånt här laboratorietest?

När man testar lambdavärden görs det också ofta en cellgasanalys. Här tittar man på typen och mängden av de gaser som finns i cellerna. Det kan vara cyklopentan som är en gas med mycket god isoleringsförmåga. Det kan också finnas koldioxid i cellerna som har en måttlig isoleringsförmåga, samt kväve och syre, som båda har en mindre god isoleringsförmåga.

Cellerna mäts för att hitta formeln till det bästa lambdavärdet. Både för mycket och för lite av de olika gaserna kan ge ett högt lambdavärde, så det handlar i hög grad om att hitta rätt balans. Om du till exempel har mycket cyklopentan finns det utrymme för att en del av cyklopentanen diffunderar ut, medan det fortfarande kommer att finnas ny cyklopentan från den bundna cyklopentanen i cellväggen. Isoleringsmässigt sett är mycket cyklopentan riktigt bra, men med för mycket cyklopentan i cellväggarna kokar cellerna upp och blir stora, vilket resulterar i ett högt lambdavärde.

 

Vad säger mest om värmeförlusten – lambdavärdet eller U-värdet?

Lambdavärdet är mycket användbart när det gäller att jämföra isoleringsförmågan hos olika material, men när det gäller värmeförluster i ett rörsystem får du mer ut av att se på U-värdet. I grund och botten är lambdavärdet en materiell egenskap och det är naturligtvis viktigt att isoleringen isoleras bra, så därför ska vi ha ett lågt lambdavärde. Men det är ännu viktigare att hela konstruktionen ger en låg värmeförlust – och det är där som U-värdet kommer in i bilden.

Jag förstår egentligen inte riktigt varför lambdavärdet värderas så högt, eftersom den materiella egenskapen inte berättar hela sanningen. Jag anser att hela konstruktionen är mycket viktigare. Problemet är bara att om du ska mäta U-värdet så ska du mäta på samtliga rör. Vi mäter U-värdet på ett rör, konverterar det till ett lambdavärde och sedan använder vi det lambdavärdet för att beräkna U-värdet för alla rör.

U-värdet är det som säger vad den verkliga värmeförlusten är. Föreställ dig att du använder ett tjockt isoleringsskikt med ett mycket dåligt lambdavärde. Här kan U-värdet faktiskt vara bättre än på ett rör med ett bra lambdavärde och mindre isolering. Således kan du mycket väl uppleva en hög värmeförlust även om du använder isoleringsmaterial med låga lambdavärden om rörkonstruktionen inte ger mycket utrymme för isolering. Därför bör du faktiskt se mer på U-värdet, men i praktiken är det alltid lambdavärdet man talar om.

 

Vilka andra faktorer spelar in för att uppnå en låg värmeförlust?

Vid isoplus har vi en diffusionsbarriär i mantlarna som håller lambdavärdena konstant låga. Diffusionsbarriären säkerställer att CO2 och cyklopentan inte kan diffundera ut från isoleringen och gör så att kväve och syre kan diffusera in i stället. Anledningen till att införa en diffusionsbarriär är att plast inte är 100% diffusionstätt. Diffusionsbarriären är där för att säkerställa att de goda isoleringsgaserna som CO2 och cyklopentan med ett bra lambdavärde håller sig inne i skummet, och de yttre gaserna som syre och kväve med ett dåligt lambdavärde förblir utanför. Det är emellertid värt att notera att värdet på diffusionsbarriären försvinner vid manteldimensioner över ø355 på grund av mantelns tjocklek och rörets isoleringstjocklek.

Slutligen kan du också se till att jorden omkring rören är så torr som möjligt. Torr jord ger mindre värmeförlust än våt jord. Hur djupt röret ligger i marken påverkar också värmeförlusten. Desto djupare röret ligger, desto mindre värmeförlust – men detta är naturligtvis en bedömning som måste göras från gång till gång, eftersom omkostnaderna vid anläggningen också spelar en stor roll.

 

Hos isoplus anser vi att de bästa lösningarna uppnås i tät dialog med våra kunder. Fjärrvärmeprojekt kräver grundlig planering, korrekt produktval och installation för att säkerställa att rörsystemet har en lång livslängd med lägsta möjliga värmeförlust. Kontakta en teknisk rådgivare från isoplus på tel. +45 644 161 09 eller via e-post iso@isoplus.se för att ta reda på hur vi kan hjälpa dig att hitta rätt lösning för ditt projekt.

Bearbetning...
Tack! Din prenumeration har bekräftats.
Anmäl dig för nyhetsbrevet
Håll dig uppdaterad med de senaste nyheterna från isoplus
ErrorHere