⌂ » Nyheter / Kontirör säkerställer konstant låga värmeförluster från rörsystem

Kontinuerlig produktion av förisolerade rör har sina välkända fördelar genom att vara en snabb och billig produktionsmetod, men på vilka områden skiljer sig kontirör från traditionellt producerade rör? Få svaret här när vi går på djupet med de två produktionsmetoderna, så att du på ett bättre sätt kan välja rätt lösning för ditt fjärrvärmeprojekt.

 

En oändligt lång rörsträng vid kontinuerlig produktion

Vid traditionell produktion produceras manuellt ett enskilt rör åt gången. Den diskontinuerliga produktionen sker genom att medieröret skjuts in i ett mantelrör. För att kunna säkerställa en centrering används avståndshållare av plast som fastsätts på medieröret innan det förs in i mantelröret. Dessa avståndshållare används också när röret ska innehålla larmtrådar. Hålrummet mellan medierör och mantelrör fylls sedan med polyuretanskum med hjälp av högtrycksskummaskiner som säkerställer en enhetlig skumdensitet i hela rörets längd.

På vår helautomatiska produktionsanläggning däremot är det möjligt att producera en teoretiskt sett oändligt lång rörsträng. Genom en kontinuerlig produktion av fasta rör startar man med att sätta förband i varje ände av stålröret så att de kan köras in i maskinen i en kontinuerlig process. Under processen positioneras larmtrådarna av en helautomatiserad maskin, medan en kontrollpanel konstant säkerställer de rätta förhållandena för produktionen. Skumningen äger rum på ett sådant sätt att polyuretanskum kontinuerligt sprutas in med foliekärl, så att skumvätskan kan strömma runt stålröret, medan folien, som fungerar som en diffusionsbarriär, omsluter isoleringen. Slutligen extruderas manteln på och rören är nu redo att markeras, skäras i längder, rengöras och kontrolleras.

 

6 meter rör produceras varje minut

Den helautomatiserade processen innebär att vi på isoplus kan producera inte mindre än 6 meter rör i minuten. När man startar upp en kontinuerlig produktion så är man dock tvungen att acceptera att de första och de sista rören är oanvändbara. Därför ska det köras genom en viss mängd rör innan det kan betala sig ekonomiskt. Produktionen kan nämligen inte stoppas i den ena änden utan att hela processen går i stå. Det kommer därför alltid att vara rör som endast är halvfärdiga när produktionen stoppas.

 

Den högkänsliga skumningsprocessen kräver rutin och erfarenhet

Hos isoplus använder vi alltid en axialprocess till vår kontinuerliga produktion, men det finns även andra produktionsmetoder till kontirör. Här sker dock skumningen vanligtvis med hjälp av en svarvprocess, där skummet är i kontakt med luften en längre tid, vilket försämrar lambdavärdet. Med isoplus axialprocess är skummet i luften så lite som möjligt och därför kan vi undvika att onödigt kväve kommer in i skummet och försämrar lambdavärdet.

Skumningen vid kontinuerlig produktion är särskilt känslig och det ska väldigt lite till för att ödelägga en skumning. Det är en hårfin balans att säkerställa rätt temperatur, lufttryck och luftfuktighet. Dessa parametrar har stor betydelse för produktionens framgång, men förhållandena skiftar konstant, så man ska snabbt kunna jobba på de olika parametrarna. Det kräver medarbetare med rutin och erfarenhet. Men när du redan har kompetensen så betalar sig det hårda arbetet med rör av högsta kvalitet.

 

Kontinuerlig produktion ger finare celler och mindre värmeförluster

Isoleringen med kontinuerligt producerade rör har som utgångspunkt ett bättre lambdavärde en det från traditionellt producerade rör. Det beror på att man vid en kontinuerlig process lägger skumvätskan i folien i botten av röret så det kan växa upp omkring röret och omsluta överst. Den metoden ger finare skumceller som minskar värmeförlusten. I en traditionell produktion sprutas skumvätskan flera meter in i röret. För att den ska pressas helt ut i ändarna krävs det att det tillsätts mer drivgas som i gengäld försämrar lambdavärdet.

I princip blir cellerna dock sfäriska när skumvätskan sprutas in i röret vid traditionell produktion. Vid en kontinuerlig produktion blir de äggformade, eftersom cellerna kommer att försöka växa uppåt utåt. Det medför en äggform som ligger i axial riktning på röret. Som vi känner igen från ägg så är den korta sidan knappast så stark som den långa sidan, och dessutom får man alltså en lägre tryckstyrka radialt än axialt. I praktiken innebär detta emellertid att det inte är möjligt att lägga ner kontinuerligt producerade rör på samma djup. Traditionellt producerade rör kan läggas ner på 40 meters djup där man på motsvarande sätt inte bör lägga kontirör på mer än 20 meters djup. Vanligtvis läggs dock inte fjärrvärmerör på ett djup på mer än några meter, så i praktiken har det ingen reell betydelse för säkerheten eller hållbarheten.

 

Diffusionsbarriären säkerställer att den låga värmeförlusten förblir konstant

Utöver ett bättre lambdavärde vid kontinuerlig produktion, så spelar den inlagda diffusionsbarriären också en viktig roll när det handlar om att uppnå en låg värmeförlust. Diffusionsbarriären säkerställer nämligen att CO2 och cyclopentan inte kan diffundera ut genom mantelröret. På detta sätt kan man säkerställa att de goda isolerande gaserna kvarstår i skummet, och att de utifrån kommande gaserna med dåliga isoleringsegenskaper kvarstår utanför. Detta hjälper till att säkerställa ett konstant lågt lambdavärde i isoleringsmaterialet.

Med vår axialprocess i den kontinuerliga produktionen används diffusionsbarriären till att hålla skumvätskan på plats under produktionen. Det är inte lika lätt att placera en diffusionsbarriär i ett traditionellt producerat rör eftersom du måste producera mantelröret med diffusionsbarriären. Som regel gör vi inte detta hos isoplus eftersom man på detta sätt blandar olika material, vilket innebär att avfallet inte kan återvinnas.

Bearbetning...
Tack! Din prenumeration har bekräftats.
Anmäl dig för nyhetsbrevet
Håll dig uppdaterad med de senaste nyheterna från isoplus
ErrorHere